torsdag 17 januari 2013

Mera skrot

Syftet med garagerensningen var ju att rensa upp och slippa flytta med sig massa grejer som jag troligen ändå aldrig skulle använda.
Det gick ganska bra, men det finns ju undantag.
Jag hade ett par Amal Gp, som jag skattade ganska högt. Dom hörde till sakerna som jag troligen aldrig skulle ha använt, men ändå ville behålla.
Kjelle B och Bosse B är ett par vänner ur den generation som upplevt dagarna då dessa karburatorer var tämligen sportiga.
Dessa herrar visade intresse för dessa gamla fuggar och jag tyckte att det kändes bra att sälja till dom, med uppmaningen: vi gör upp om priset sen...

Jag hör till dom som tycker att gammalt skit ska vara förhållandevis billigt, då det trots sitt antika värde förtfarande är gammalt skit.
Så när Kjelle B ringde och ville veta vad jag skulle ha för dom så att han skulle veta om det var värt att komplettera upp dom med det som saknades, så fick jag ångest.
Att försöka sko sig på Kjelle och Bosse framkallade samma känsla som Karl-Bertil känner inför att ljuga för sin mor på julafton.

Jag drog mig till minnes att Kjelle hade en av Jimmy Nielsens gamla Weslake-puffror med hålborrad kruka och allt.
Jag föreslog ett byte trots att Kjelle berättat att motorn både var okomplett och hade ventiltallrikar inplanterade både här och där.

Så nu har jag bytt till mig mera skit som jag inte kommer att kunna använda.
Men det känns bra ändå, fuggarna fick ett kärleksfullt hem och när jag i framtiden kommer att vila ögonen på den skottade maskinen så ska jag drömma mig tillbaka till den sommaren då jag och Maria renoverade huset.

Själva renoveringen var givetvis skittråkig, och vi hade bara ett rum på några få kvadrat att bo i, men varannan lördag var det fest.
Då tog vi ledigt hela kvällen, trängde ihop oss i rummet med Marias gigantiska mage som innehöll vårat första barn och kollade på Tony, Henka och Jimmy som brakade på stybben i Gp!

17 kommentarer:

Lester Boré sa...

Stellan.
Vilken fin historia. - Fan va mulligt det var förr i tiden...

o21 sa...

man blir liksom lite rörd

Anonym sa...

Jag har en Husqvarna Gulpil som Varg-Olle har ägt, passa på och köp! /Froden

Kråkbergarn sa...

Vilken romantisk historia!

Du borde kunna hitta flera skrivarknäck vid sidan av Wheels med den talangen.

Skicka in den till Starlet och kolla om dom nappar.

Anonym sa...

Tracka nu inte hen för att hen beivrar sin henliga sida.

Lester Boré sa...

Men...
Jag menade inte att häckla nån med min kommentar. Det är ju en fin berättelse.
-Barbarer!

o21 sa...

håller med lester barbarer

Stellan sa...

Starlet nappade inte, jag ska prova med Mitt livs novell.

pellePitt sa...

Eller kanske tidningen som hette lektyr, med kvinnor på glansiga blad...

Kråkbergarn sa...

Jag är inte heller ute efter att trakassera Stellan. Jag tycker att det är en fin berättelse. På riktigt.

Jag inser dock nu att mitt publikationsförslag var aningen förhastat och ogenomtänkt.

Ungdomen behöver visserligen fostras med uppbygglig litteratur, men har å andra sidan kanske lite svårt att ta till sig budskapet i en sån här fin historia.

Du borde kanske starta en romantisk publikation för emotionella medelålders motormän istället.

En Gubb-Starlet

Anonym sa...

Tänk när man var grabb på 60-talet och tog bussen från Trollis till Skanstull, promenerade iväg till Bohusgatan ner för trapporna och in på Kanalplan.
Allt för att känna lukten av mettis, få kolstybb på sig och känna fartens tjusning genom de fantastiska estradörerna med sin oerhört snabba maskiner.

Då är frågan, börjar man bli gammal när såna minnen väcks av Stellans berättelse??

Undrar / C-G

Superanonym sa...

Om man tänker, eller ännu värre säger, "börjar bli gammal" har man redan varit det ett tag.

Anonym sa...

Tack "superanonym", jäms med fotknölarna.
Skit också, trodde in i det längsta att man var en av de äldsta 17-åringar som finns, typiskt.

Deppar lite / C-G

Stellan sa...

Jag tog aldrig illa upp heller, Jag prennar ju på Starlet sedan många år, dessutom.

Superanonym sa...

Superanonym talar av egen erfarenhet

Lester Boré sa...

Prennar!? - Premmar heter det väl?

Stellan sa...

Nä, prennar. I alla fall i Skogås.