måndag 10 juni 2013

Bygget fortskrider

Nu har jag varit utan grabbarna på bygget en vecka, och isolerat och dragit rör.
Idag åkte spångolvet in och några varingar monterades.

12 kommentarer:

Willy Wonka sa...

men, både lasern och fönstrena lutar ju åt höger??

Stellan sa...

Jag tror att ön kan ha släppt i ena hörnet.

Svartsjö sa...

Bygger du modernt med "tätskikt" i plast innanför gipsskivan eller smackar du gipsen direkt på reglarna?

Willy Wonka sa...

Lägg osb-skiva innan gipset, funkar som tätskikt samt att man kan skruva upp vad man vill var man vill sen eftersom det finns nåt att skruva i då.

Sam sa...

OSB eller gips räcker knappast som tätskikt eller diffusionsspärr som det egentligen heter.
Diffspärr (inte som i bakaxeln) är skitviktigt för att inte få fuktutfällning inne i isoleringen! Om man isolerar med sågspån så går det fint utan, men med mineralullsisolering så får man absolut inte slarva med diffspärren!
Det är inte utan anledning man provtrycker hus idag för att kontrollera diffspärrens täthet.
Jag kan utveckla med ett invecklat resonemang om någon vill bevandra sig i fuktens vandringar.

Stellan sa...

Sam, det behövs inte, även om du gärna får eftersom kunskap är något jag hungrar efter.
Skulle dock inte komma på tanken att strunta i plasten och få fukten att fälla ut i väggen vid daggpunkten.
Torpargrund är väl ett annat exempel på metoder som funkade bättre innan isoleringens tid?

Äh, Sam. Kör på! Jag vill lära mig!!

Diffspärr i bakaxeln är minst lika viktigt! I alla fall på en hobbybil(över 500hk=hobbybil, under 500hk=bruksbil).

Svartsjö sa...

Det behövs väl diffspärr både i vägg, golv och tak?
Jag såg ett tvprogramm för ett tag sen om ett husbygge i nordligaste Skottland som byggdes enligt nordisk standard med fett tjock isolering överallt, diffspärr överallt samt treglasfönster.
Byggaren hade aldrig byggt, sett eller hört talas om något liknande och fattade inte hur det skulle fungera när det var så tätt.

Stellan sa...

Japp, annars vandrar ångan från ditt svettiga lekamen ut i väggarna och fäller ut som vattendroppar vid daggpunkten. Sen blir det mögel, flugor och ond bråd död!

Sam, vart är du?

Sam sa...

Du har ju fattat hela grejen Stellan, är det då nödvändigt att krångla till det?
Nåväl, jag gör ett försök till populärvetenskaplig beskrivning (egentligen vill jag stå upp och gestikulera, rita på en tavla som den värsta magister och inte bara försöka förklara mig i skrift):

Varm luft kan bära mycket mera fukt än kall luft.
Vid 20 grader kan luften bära max omkring 17g/m3, vid 0 grader är det ca. 5g/m3
Luften inomhus bär ganska mycket fukt, även om man ofta pratar om en relativ luftfuktighet i storleksordningen 30%

När luft av viss temperatur och relativ fuktighet kyls kommer den relativa fuktigheten att öka.
(Vadå öka? Jo, definitionen av relativ fuktighet är att vid 100% relativ fuktighet så kan inte luft bära mer vatten och vattenångan faller istället ut som vattendroppar.)

Om man kyler luft med en viss fuktighet så kommer förr eller senare vattnet i luften att börja kondensera (bilda droppar). Då har luften uppnått 100% relativ fuktighet trots att vi inte har tillfört något vatten.
Vi sänker temperaturen lite till; lite mer vatten kondenserar och luften har ändå fortfarande 100% relativ fuktighet (hmmm), och så kan vi hålla på ett tag...

När temperaturen sjunker så kommer luften att släppa ifrån sig allt mer vatten, och detta är är den viktiga poängen.

Om man tänker sig en isolerad vägg utan diffusionsspärr:

Den varma fuktbärande luften rör sig utåt mot den kallare luften för att försöka jämna ut skillnad i fuktighet och temperatur eftersom naturen alltid försöker att utjämna skillnader i alla avseenden.
Vän av ordning tycker då att man kan väl ventilera med undertryck inomhus?
Nja, det minskar den utåtgående varmluftvandringen, istället får man en inåtgående kalluftvandring, men det är ju bla det vi försöker undvika med en isolerad vägg. Tricket med isolering är just att luften inne i isoleringen ska stå still.

När då denna varma och fuktbärande luft är på väg ut genom väggen så rör den sig genom en temperaturgradient (det blir successivt kallare på resan genom isoleringen) Vid någon punkt så kommer, precis som Stellan säger, daggpunkten för luften att uppnås.

Här kan man krångla till det i beskrivningen ordentligt (se ovan), men för enkelhet skull kan man säga att när temperaturen sjunker kondenserar en del av fukten i luften och faller ut som vatten. (Precis som dagg. Vem har inte av olika orsaker befunnit sig i nattfuktigt gräs i sommarnatten? Åkej det är inte bara kondensation, det är även guttation - "växtsvett" slå upp det om du vill veta mer!)

Detta vatten lägger sig till ro inne i isoleringen där den har väldigt svårt att ta sig ut (försök torka en bit gullfiber som har blivit blöt - det går jättetrögt!) Får detta fortgå så kommer isoleringen sakta men säkert att bli sådär läskigt blöt och blir en fin grogrund för svamp och mögel. Redan vid fuktighet över 75% är det stor risk för skador.

Om man istället har en diffusionsspärr på insidan av väggen så hindras den fuktiga luften att smyga ut i isoleringen och ställa till elände. Fukten blir kvar inne i huset istället. Då måste vi ventilera bort den, men det gör vi kontrollerat. Kanske även med en värmeväxlare.

Byggtekniskt är detta hyfsat lätt att hantera när man bygger nytt. Om man tilläggisolerar ett gammalt hus så kan det bli knepigare. det är lätt att tänka fel när det gäller ombyggnader.

Det här känns som en sådär lagom förrvirrad beskrivning, men jag hoppas att något blev begripligt...

Stellan sa...

Det var oerhört välformulerat och lättbegripligt.
Stort tack!
Dessvärre är min hjärna alldeles för full av motorcyklar, svetsmetoder, mahognybåtar, motorer, kvinnliga kroppsdelar och bilar, för att jag ska kunna härbärgera denna nya kunskap perfekt.
Men grunderna har jag snappat upp.

Vad jobbar du med?
Besitter du månne kunskap ang, rötproblem i trä?
Isf, skulle jag vara intresserad av att lära mig varför man får röta i en båt, och hur man förhindrar det.
Jag har hört att en båt som ligger i vatten med en viss salthalt inte får problem av att just ligga i vatten, utan av regn, fukt, frysskador vid sen upptagning osv.

Stellan sa...

Fast jag har nog sett på porrfilm att naturen gör ett rätt dåligt jobb med att jämna ut skillnader, som du påstår.

Sam sa...

Båtar i trä är väl inte min starkaste sida, men jag har hört att problemet med röta i träbåtar många gånger beror på sötvattnet som kommer uppifrån och att man kan förbättra situationen genom att lägga vägsalt(!) i botten av båten. Men kolla upp det lite mer innan du sprider ut natrium-, kalcium- eller någon annan kul klorid i kölsvinet.

Men det låter logiskt med salt i kölsvinet. Saltet binder fuktighet som rimligen kan minska uttorkningen vid upptagning. Hög salthalt brukar ju även vara en otrevlig miljö för allehanda organismer, förmodligen även rötsvampar.

Jag jobbar som teknisk konsult mot främst energi- och processindustrin och har gjort det i många år, tidigare på Sweco, nu på ett mindre företag och nyfiken som man är så snappar man ju upp ett och annat från kollegor och kunder. Folk brukar undra ur i hela h-te jag kan komma ihåg allting... Jag har nog någon knäpp i skallen som gör att jag kommer ihåg en massa mer eller mindre nyttiga saker, men har istället skitsvårt att komma ihåg namn på folk om jag inte har hälsat på dom flera gånger...

Egentligen tror jag det handlar om intresse. Jag kan komma ihåg födelsedagar till vissa söta damer och annan till synes onödig kunskap nästan helt utan ansträngning...

Det är väl frågan om selektiv perception eller nåt, precis som när damerna direkt ser en butik med just rätt sorts krimskrams när man blåser förbi i hundra knyck och man själv inte ens såg huset!

Jag har lite av varje på min repertoar, allt från grävmaskiner till musikinstrument via elektronik, foto, båt och bygg samt fuskande med tvåhjulingar.

Eftersom min far, numera pensionär, har en liten bil- och mekanisk verkstad som jag har sprungit i sen koltåldern med stålflisor i fötterna så har jag fått en uppväxt som fler borde få, så många som inte ens vet vliken som är den farliga änden på en skruvmejsel nuförtiden. Jag fick ställa mig vid trettontumssvarven för första gången i tioårsåldern. Farfar och farfarsfar var båda smeder, farfarsfarfar var brännvinsbrännare -det du! Min mor var lärare, morfar läkare och hans far var präst! Det har säkert också sparkat mig i någon riktning...

Förmodligen är jag ganska bra på mycket, men inte bäst på något...

Tänk om jag kunde fokusera lite mer på ett projekt i taget och inte hålla på med så mycket på en gång! Samtidigt är ju så mycket kul! Jag är skapt både som en hamster (samlare) och en hundvalp (nyfiken och nosar under alla kjolar)...

Det är hursomhelst kul att läsa om dina åstadkommanden som faktiskt blir färdiga, och det ganska snabbt eftersom Du, till skillnad från mig, fokuserar!

Fan, det är midnatt! Dags att sussa lite. Godnatt!