lördag 6 juli 2013

UNN

Mina damer och herrar, låt mig presentera UNN, havsgudens dotter!

15,5x2,95 meters dubbelsalong i Hondurasmahogny.
Ritad av CG Pettersson och levererad av Bröderna Larssons båtvarv i Kristinehamn 1917 åt greve Carl Kalling i Djursholm.

Sannolikt skulle renoveringen till toppskick ta mig mellan 5 och 10 år.
Men jag har erbjudits henne, och hon är en av väldigt få stora motoryatcher som finns kvar orenoverade, dessutom är hon spetsgattad.
Ensam i sitt slag.

Inredningen är formidabel med skjutdörrar som skiljer köket med marmorskiva, från de båda salongerna. Givetvis är cigarrökning tillåten i herrsalongen.
En förpik finns även för den påmönstrade gasten, och ett maskinrum med skruvstycke...

Do or die?

54 kommentarer:

Matte sa...

Då i stort sett enda insikten i vansinnet det krävs för att renovera träbåt kommer från en blogg om svetsrökdoftande mc-män. Känner jag mig föga kvalificerad att avgöra om det är en bra idé. Men säger kör bara kör.

Andreas sa...

Om du inte tar den under dina vingars skydd, kanske du ångrar dig..
Ångrar du dig efter införskaffandet, finns det säkert hugande spekulanter..

Preben sa...

Det man ångrar mest när man ligger på dödsbädden, lär vara det man inte gjorde när man kunde....

Anonym sa...

Någon måste ju göra de? Och hur ball e inte då snorbromsen när du äntligen är klar??

Anonym sa...

Får du in TIG:en och Pullmaxen i maskinrummet också ?

Lester Boré sa...

Lyssna till ditt hjärta!
För vad vore väl mera rättvist än att du bjuds den obeskrivliga ynnest att njuta av en dubbelsalong, som dessutom är exklusiv i sitt slag, nu när du med berått mod lämnat ditt fädernesland. -Sannolikt med ambitionen att låta den stolta havsman och tillika betvingare av Neptun som legat latent i din smärta kropp få den nödvändiga näring som krävs för att spricka ut i full och frodig blom.
Att likt den vackraste fjäril få lämna sin avskyvärda kokong och fullborda den metamorfos som leder till det efterlängtade första vingslaget kommer du, i händelse av ett eventuellt ägande, inte enbart att begåvas med en dubbelsalong utan även med pondus och självaktning värdig självaste Odysseus.

Jag skälver av blotta tanken på att du skulle belacka ditt eget libido genom att förneka den samhörighet mellan dig och fartyget, som i nuläget framstår som den renaste naturkraft...

öjje sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
öjje sa...

En av de vackraste båtar som någonsin bygds, svaret måste väl ändå vara ganska enkelt. Tänk dig själv när du glider i till en av Stockholms finare kajer o lägger till intill en plaststinkande "dollarjolle", det kommer först bli alldeles tyst på kajen medan ni surrar fast alla tampar o dylikt sedan kommer applådåskorna att rulle en bra stund, eller bara glida runt i Ålands skärgård med en "cuban" i mungipan o nåt immigt i glaset. så mitt råd blir KÖP KÖP KÖP, du kommer att ångra dig nåt djävulskt annars, o alla vi andra vanliga dödliga missa århundradets renoveringsföljartång, o med ett så stort maskinrum blir det säkert lite "sveströk" o motorjobb. så en gång till KÖP KÖP KÖP.

Anonym sa...

Otroligt fin båt med rolig historia.
Användes under kriget som partisanbåt i Norge. Rester av extratank och mörkläggningsutrustning talar för att denna historia är sann.

http://blekingeveteranbatar.se/salongsb-ten-unn/index.html

//Textilbroms

grogg sa...

Bygg större båthus än du tänkt. Renovera natt och dag. Sjösättning och 100-års jubileum 2017.

Anonym sa...

5-10 år låter lite, är den i bra skick i förhållande till ålder ?

Du får väl starta nån förening med likasinnade på ön så att det blir några händer till.. Typ " lär dig slipa träbåt gratis".
Blir mycke plugg och spant på 15 m

•_•

Peter A sa...

Kör!!!!! Annars ångrar du dig. Du måste ju ha något att göra när huset är klart!

Drusse sa...

Do säger jag! Har googlat lite och hittade fina bilder... HERREGUD!!! Har nu fått chansen så ta den, är det någon som skulle ro iland detta så är det du!

Patrik sa...

Om det är någon som kan ge den där jäntan en värdig renovering så är det du. Så bygg ett större båthus. Do it...

Patrik sa...

Om det är någon som kan ge den där jäntan en värdig renovering så är det du. Så bygg ett större båthus. Do it...

Frun sa...

Har man nåt att säga till om?

Stellan sa...

Åsikterna verkar inte gå isär nämnvärt.

Frun, det vet du att du alltid haft, och har...

Göran sa...

Just Do It! som segergudinnan Nike hade sagt om du frågat.
Och är det någon som som kan ro ett sådant projekt till seger så är det du.

Matias sa...

Ojoj....det var en rar ärta!

Trots att arbetsinsatsen kan göra en matt bara man tänker på det så kvarstår faktum:

Tar du inte chansen så lär den aldrig komma åter o sådant brukar man ångra bittert.

Med tanke på Mildrid så ska det nog gå vägen bara intresset håller i.

Dessutom blir det ju hundratals fina bloggposter av "eländet" som vi vanliga dödliga kan gotta oss åt...:P

Famljen vet ju redan hur vintrarna brukar se ut men det är klart att de skall vara med på noterna...borde ju bli mera fritid nu när du är vanlig knegare? Huset är ju snart klart och har du inget nytt projekt innan dess lär du nog bli galen...:D

Acke sa...

Tänk verklighetsförankrat. Du har ju erfarenheten av Mildrid nu. Hur mycket mer kommer Unn att kräva. Det känns som om det här är ett ordentligt steg upp i arbetsmängd. Har Du nånstans att ha henne? Jag om någon vet hur rosenrött skimret är runt ett nytt projekt och hur mästerlig man är på att lura sig själv.(Äh fan det är inte många delar på en sån)
Om Du känner att ekvationen :Ork tid OCH PENGAR, går ihop så är det väl bara och satsa. Det är ingen skam om Du bara orkar en bit på vägen, det är ändå en kulturgärning. Som redan de lärda i Lund konstaterade: "Halvgjort arbete är åxå arbete".

MagnusW sa...

Det finns ju faktiskt folk som har renoverat ihjäl sig, inte så vanligt bland bilar kanske men inte ett okänt fenomen när det gäller hus, båtar och flygplan. Jag kan naturligtvis inte veta men du känns som typen som skulle kunna göra det.
Som många säger är det en kulturgärning men jag antar att det som lockar främst är ett eventuellt nyttjande, inte att låta någon annan göra ett kap när de köper fartyget billigt av dödsboet.

DU borde inte köpa den. Om något så borde NI (alltså familjen) göra det. Sedan låter du frun agera skyddsombud ur ett Stellan- och familjehälsoprespektiv så det inte spårar ur och går som ovan.

Björn sa...

5-10 år renovering? Planera för 15-20 år så hinner du leva också. Finns säkert en dront 3.0 o en Hot Rod att bygga också.

GonzoPeter sa...

Jag kom osökt att tänka på illusionernas kaj i göteborg....

Stellan sa...

Jag hör och lyssnar. Jag tror faktiskt att man kan renovera ihjäl sig. Min tanke med det här projektet om det nu skulle bli av, är att renovera i den takt som kroppen och psyket mår bra av. Båda dom är tämligen slitna just nu.
Att ha min fru som skyddsombud är en bra idé.
10års planen borde inte kosta för mycket kropp, och skulle det ta 12 så är inte det hela värden. Vi har ju Mildrid.

Anonym sa...

Mildrid skulle tagit en "vanlig" människa 5-10 år att renovera.
Då kan man bara tänka sig vilken arbetsinsats detta är, wow.
Jag skulle aldrig klarat av detta projekt, men jag skulle nog aldrig kunnat göra Mildrid så fin som du gjort heller.

Mvh Inge Nordningsman

Anonym sa...

Skulle gärna se att du tog dig an denna mastodont men känner mig lite kluven, jag vill ju se någon fet tvåhjuling ta form på denna blogg också..

Erik sa...

En bra väg fram till beslut kan vara att prata med Christoffer S som renoverar Thelma, som torde ligga i samma klass som Unn. http://www.thelma1916.se
Han kan säkert komma med många bra tips och tankar inför avgörandet.
En idee är nog också att ta seriöst med hjälp, dels köpa en del av arbetena och sen se till att få med ytterligare personer, om inte hela tiden så i alla fall till delar av projektet.

Tar du dig an den så kommer folk få skåda nått så otroligt vacker så det går nog inte att få ner i ord.
Lycka till hur du än gör. Mildrid är sjukt vacker!

Stellan sa...

Den mycket kunnige båtrenoveraren och besiktningsmannen Thomas Larsson, bedömde tidsåtgången till 12-15 000 arbetstimmar. Han vet ju vad han pratar om, men jag tycker att det låter lite mycket... Inte så många delar på en klocka;-)

Erik, jag är inte den typen av man som anlitar ett varv, av flera anledningar. Men självklart kan man ta hjälp med detaljer.

Känslan av att framföra och lägga till en lustjakt av denna klass måste vara helt obeskrivlig!
Känslan man får av att hasa salongstaket med en 2-meters långbräda lär även den vara obeskrivlig, fast på ett helt annat sätt.

Anonym sa...

Min första reaktion när jag såg inlägget var ståpäls av ren upprymdhet. Jag har ju anat att du hade något på lut åt salonghsbåtshållet. Och båten är helt sagolik, en riktig insomnad skönhet.

Hur ska man kunna råda någon i ett sånt här fall?! Jag vet ju vilken arbetsinsats det kräver för att komma hela vägen fram. Och jag vet ju vilken inställning och ambitionsnivå du har när det gäller slutresultat.

Jag tror (av egen erfarenhet vid liknande beslut) att du skulle ångra dig nåt jävulskt i efterhand om du inte gav det en chans.
Hjälper dig gärna om du behöver en slipslav.

/ Micke i Kummelnäs

rocket goldstar sa...

Frågan är om du inte ska vara lite nöjd som det är...Pyssla om det du har lixom. Men du är ju en projektmästare så vad vet jag ?
Jag måste säga att det är väldigt kul att följa bloggen och ditt liv. Frågan är om du inte skulle föreslå SVT att ni gör en dokumentär om dig och dina projekt, det skulle bli jäkligt bra TV.

Preben sa...

Jag håller väldigt mycket med Rocket i det han skriver.

Weep sa...

Läser och funderar över vad alla skriver. Mycket bra och tänkvärda svar från alla. Samlar du ihop det hela så blir ju svaret från dina följare att du ska köpa. låta familjen ta del i det hela. Kanske sticka emellan med något litet i metall, du kunde väl bygga en ram eller iallafall en sving imetall.
Sen snor du ideen från bok och skivprojekt. ta emot bidrag ekonomiskt, starta en liten båtfond. Där vi som följer det hela faktiskt kan sätta in ett litet bidrag bara för att få glädjen att följa något spännande.

Frun sa...

De flesta bloggläsare verkar ju positiva och det är även jag MEN
Om ni hade anlitat Stellan flitigt när han hade eget i Sverige så hade ni fått se många fina metall och trägrejjor tillverkas och vi hade haft mer pengar att bygga ett stort garage för.
Men tyvärr är det ju inte bara pengar i detta projekt utan även tid och det är väl just tiden som Stellan har lite ont om.
Att köpa henne och inte få henne klar skulle bara skapa ångest hos Stellan så det är inget alternativ.

Lester Boré sa...

Stellan.
Jag hoppas att du skiter i vad vi arma bloggläsare tycker. - Naturligtvis är Acke undantaget som bekräftar det uttalandet.
Hela projektet kommer ju till syven och sist, som du redan vet, att vila på dina axlar och inte minst i ditt huvud.
Köp båten om du tror att du orkar hålla entusiasmen uppe under så lång tid som det kommer att krävas. - Att det finns en risk att bli knäckt av allt för mycket prestige är också en möjlighet. Med det menar jag inte att du vill steka och spela glässebofias inför allmogen, utan snarare att dina egna demoner driver dig in i den behagligt gröna cellen som kan utgöra vägs ände när det gäller patienter som besitter förmågan att tvinga sig själva långt över den mänskliga begränsningen.
Självklart är jag bekant med känslan av att man måste äga schuckra grejer och jag vet precis hur det känns att må fysiskt illa av att inte göra det. Men det här fallet är något extraordinärt - du pratar om ett projekt som överstiger allt vad husbyggen och bilrenoveringar heter. Det är nästan i klass med att följa sina barn in i vuxenlivet.
Detta är inte ett projekt, det är nästan en livsuppgift.
Men som sagt, om du köper - fall inte på eget grepp.

En nackdel med ett eventuellt båtköp är att du och jag aldrig kommer att kunna reda ut samhällsstrukturella problem över en cigarr och en mugg iskall punsch, men det skulle jag naturligtvis ha överseende med om du väljer att sälja din själ till CG Petterson.

Lester Boré sa...

Fruns ord är naturligtvis inte heller att skita i!

Anonym sa...

Tror definitivt att ni som familj kan klara detta om ni bestämmer er. Måhända går det att sy ihop ngt ihop med Sjökvarteret gällande lokal. Ett sånt här projekt är ju ngt som drar folk.

Men betänk det jag sa när vi spånande i Wasahamnen, det är skillnad på att renovera en stor lyxbil och en stor träbåt. En bil kan ställas in i garage, pallas upp och underhållsladdas om man inte hinner köra den ngt år. Tiden stannar och underhållet samt ägandekostnaden blir minimal.

En träbåt är (som du redan vet) som att ha en djurbesättning, det är ett återkommande underhåll vare sig man använt båten under sommaren eller ej. All väderexponerad fernissa ska mattas ned och förnyas varje vår osv. Så det är ju inte "klart" iom att renoveringen är klar, det är bara att den årliga arbetsinsatsen och kostnaden sjunker ngt. Det är väl därför många båtar i den här storleken ligger i charterbolagsform, så att de kan dra in iaf lite pengar för sitt underhåll.

Det var bara några tankar från mig. Som du naturligtvis redan känner till. Men kan ju ändå vara bra att ventilera.

Men som sagt, ni klarar säkert av att rädda och förvalta en båt i den här storleken.

Sportster/tändkule/T46-Jürgen

Gunnar sa...

Jag behöver inte försöka formulera mina tankar om detta, Acke och MagnusW har sammanfattat dem alldeles ypperligt.

Thomas sa...

Do and die. Är det ett alternativ?
Eller do or ansiktsförlamning?

Stellan sa...

Micke i Kummelnäs, det var snällt av dig, men ligger inte Kummelnäs vid Boo, eller finns det ett på Åland?

Rocket, visst borde jag vara nöjd med det jag har, det borde jag varit för länge sedan. Men jag kan inte. Svårt att förklara känslan, men fastnar jag för nåt, så kan jag knappt tänka på nåt annat. Dag som natt.

Jag vill varken dö eller få ansiktsförlamning, men Unn, henne vill jag ha. Magnus W:s idé om skyddsombud var fan riktigt bra.

Min fru har det inte lätt... Får jag inte genomföra projekten jag fastnat för, mår jag skit. Har jag för mycket att göra, mår jag skit. Men nånstans mittemellan mår jag som en prins.

Unn, blev jag tipsad om för ett par månader sedan eller nåt, och jag har tänkt på båten flera timmar varje dag sedan dess. Precis som när jag torskar på ett hojprojekt. Det tar över mitt liv.

Fixarerik sa...

Jag skulle få ångest av skutan i alla faser , under renoveringen , av trakterandet och av underhållet.

Håller helt med om att det är en vacker pjäs men ska man lyckas med en dylik renovering (utan att skilja sig) måste man nog ha en stadig finansiering så att man kan jobba deltid med kneg och deltid med renovering.
Ingen har 10000 timmar över i vardagen som har en familj.

Tala med frun igen.
Vi vill ju inte se dig som unkis och ett vrak.

Åk båt ,hoj ,rod , ha kul och lev i nuet och inte om femton år !

Grephve fån tratt sa...

Om nu frugan ska vara skyddsombud, lyssnar du då om hon säger stopp när den är 70% klar? Eller om hon säger stopp nu? Eller kommer du om 15 år bjuda med dina döttrar på en åktur och får frågan -vem är du?

Projekten hittills har du väl pressat färdigt på ett år, klarar du att se att bara 8-10% är färdigt efter ett års slit?

Didde sa...

Vilken skönhet, UNN. Det får mig att tänka på vad min tyska mormor sa (översatt) "av vackra tallrikar blir man inte mätt" det gällde då såklart val av flickvän. Det känns som det också passar in på UNN. Som du vet bygger jag numera "lite" långsamt. Det senaste projektet har jag lagt 4200 timmar på och det tog för 7-år sedan nästan knäcken på mig. Nu börjar glädjen för att slutföra sakta komma tillbaka.
Om du är rädd för att UNN försvinner och du tycker att du har råd, plats, köp henne. Risken att hon säljs är kanske större nu när du lagt ut bilder på henne. Men gör inte detta för än du har gjort avtal med skyddsombudet och dig själv om att inte sätta spaden i henne utan att ha dragit ihop åtminstone 7 man (en för varje veckodag) som är beredda att ge allt för att få UNN att vackert skära vågorna i en perfekt mix av havsluft med ett uns Cohiba.
På så sätt kan du ju njuta av henne även innan eventuell
renovering kommer igång. Sinnena sansas när du gått runt henne ett par tusen varv och du slipper ångra dig på dödsbädden att du aldrig köpte. Du kommer aldrig ångra valet av familj före båt eller riskera att träffa CGP i förtid.

Mats sa...

Stellan du är en av få som har drivet och kunnandet att genomföra ett dylikt projekt.

Ditt syke kommer dock att få mycket pisk men det skulle du ju lösa med att renovera i lugn och ro, hehe, jojo…..

UNN skulle kunna ge dig ett härligt rus när hon är klar men frågan är om inte baksmällan blir för stor.

Kanske fler smårus är att föredra.

Sist jag kollade så blev man inte 250 år även om vi grabbar har en förmåga att projektera för det.

Om du bestämmer dig för att UNN är ditt kall så finns vi amatörpsykologer här som stöd.

Stellan sa...

Tack för alla vettiga och insiktsfulla kommentarer.
Viktigast i beslutet är att frugan är på, hon funderar än.
Att kunna renovera i ett behagligt tempo kommer inte att bli lätt, men det måste bli så. Jag har fler gånger än en, varit rädd för att det ska gå åt helvete kroppsligt eller psykiskt.
Men som sagt, jag har svårt att släppa tanken på att stäva ut på fjärden med denna båt, med spikraka däck och salongstak.

Att få ihop sju gubbar som gärna arbetar ideellt en dag i veckan, blir nog lika enkelt som att hitta sju sabeltandade tigrar. Så jag lär troligen vara ett enmansband i detta projekt.

Tråkiga Mats sa...

Tomas Larsson sade runt 12-15000 timmar.

15000 timmar är 375 40timmars arbetsveckor.

Alltså 37,5 arbetsveckor om året eftersom du skulle renovera i lugn takt.

Allt detta på fritiden och endast när det blir för mycket fritid.

Anonym sa...

Ja den tid man disponerar här i livet gör man vad man vill med, skrämmande många använder den till att förfasas av vad andra gör.

Gurra Aktersnurra

Stellan sa...

Tråkiga Mats, den där uträkningen var verkligen tråkig. Jag tror man grejar det på hälften, han har säkert bara skrivit fel.
7000 timmar, gissar jag på. Ett hojbygge tar strax under 1000 och ett sånt rev jag av på 4-5 månader, när jag var lite piggare. Så min uträkning säger 10 lugna år.
Men jag är ju betuttad av båten och således inte att ta på för stort allvar.

Björn L sa...

12-15000 timmar är ju skitmycket....är det faktiskt så mycket prylar på en båt?

Stellan sa...

Björn, det tar en satans tid och det finns moment som är sjukt bökiga, men jag tycker ju också att det låter mycket. Förhoppningsvis vet vi om tio år...

Erik sa...

Stellan, jag har läst din blogg så pass länge att jag har full koll på att du är den siste på jorden som "varvsrenoverar" din båt (Unn), var snarare ute efter den nivå av hjälp du tagit till Mildrid tex. (rutorna och en kjölbit om jag inte minns fel).
Unn i för ändamålet upprättad båtverkstad med trägolv och brasa sprakandes i ett hörn, fy fan det vore som en plats bland molnen.

Stellan sa...

Erik. Ja, du fattar. Murad träbåtsverkstad, kanske till och med en kölficka i golvet. Sprakande styrhyttsbrasa i kaminen... Låter ju lika trevligt som själva brukandet!

Mats som beundrar envisheten sa...

Går det inte fortare att bygga en helt ny båt?

Stellan sa...

Det tror jag inte. Det är mycket skit innanför skalet.
Dessutom vill jag ju inte ha en ny båt.

Loftish sa...

Om du tar på dig detta magnumprojekt så tycker Egoistiska Lofterud att jag kommer få ännu mindre möjligheter att träffa dig, och det suger. Dessutom handlar livet om att leva i nuet, att njuta här och nu. Tycker jag. Men är det att leva i nuet för Dig så gört, men glöm inte bort att hinna med att njuta av livet, din fru, dina barn och oss andra random dårar.