måndag 18 november 2013

Ahh, Jag är en idiot!

Efter att ha genomlidit kvällen med såväl hjärtsvikt som förhöjd puls, så står det klart för mig att jag ännu en gång blottat min inkompetens inom det mentala planet.

Det är ju för fan ett stipendium det handlar om.
Vars medel kommer ifrån Testamenten och skit…

Nu måste jag käka hundmat för att visa min underkastelse för dom som besitter förmågan att tänka innan dom öppnar käften, för jag är ju helt klart inte en av dom.
Dock så vore det alldeles för fegt att radera hela inlägget, så jag låter det stå kvar, och tar på mig skulden likt en usel hund.

Synd att jag slösade bort alla mina Valium, på ingenting.

15 kommentarer:

Lester Boré sa...

Stellan.
Min favoritfarbror körde den här, funkade den för honom så funkar den nog för dig...
Seså, upp med hakan!

"Vi vänder blad och går vidare nu för som jag har förstått är det här saker som hänt långt tillbaka i tiden"

Anonym sa...

Det här vore något!! http://vimeo.com/2892307#

Svante Larsson sa...

Speedway med stödhjul kan ju också vara kul.

Stellan sa...

Svante, det är skitkul, men vårat exemplar går ju bara sönder...

Gunnar sa...

Du kanske kan söka bidrag till valium.
Eller stipendium.

Josef sa...

Bi-drag = nån sketen variant på riktigt duktigt med fett med drag!

Björn sa...

Kultur bidrag...? Kan man inte räkna in att hålla liv i gamla båtmotorer o Fordar som en kulturgärning? Det uppfyller ju alla kriterier, ekonomiskt olönsamt samt riktar sig till de redan frälsta....
Du har ju redan en hoj på museum så att övertala de med bidragspåsen bör ju vara en lätt match!

Lester Boré sa...

Jag skulle njuta i fulla drag om bloggägaren blev objekt för en bidragslinje, skulle den dessutom visa sig såpass effektiv att han faktiskt fick ett bidrag skulle jag omedelbart notera detta i min bok för att kunna glädjas åt spektaklet närhelst jag önskar.

Jag ser Nya Ålands löp framför mig redan nu:
"Bidrag till svensk raggare omkullkastar hela den åländska cancervården!"

Äntligen en lobbyverksamhet som passar mig. Jag gnuggar mina flickhänder och ler i mjugg...

Gunnar sa...

Passande nog så berättade Stellan en bidragssökarhistoria som kom på skam genom hans handfasta agerande, nu när jag besökte villa Tumstocken i helgen.
Den kanske är för känslig att berätta på bloggen dock, det får han själv ta ställning till, men han ska i alla fall ha all heder för sin insats i det debaklet.

Stellan sa...

Känsligt, vet jag inte. Men det är ju goda vänner till mig som behövde lite moralisk vägledning;-)

Det definitivt inget fusk som var planerat, utan våran "grupp" hade full rätt att söka bidraget.
Jag kan dock inte se det moraliskt riktiga i att göra det, om man verkligen inte behöver det. Vilket jag inte anser att vi gör då vi alla lever ett rikt liv.
Jag hade dock sett en skillnad om det handlat om ungdomsverksamhet, bör tilläggas.

Om vi hade sökt och fått bidraget, så kunde någon behövande blivit utan. Detta ansvar kunde inte jag ha på mitt samvete, och efter lite argumenterande så höll mina vänner med.

Anonym sa...

Björn, Lester, Gunnar,

I Norge ges ganska omfattande bidrag till renovering och bevarande av gamla träbåtar då man betraktar dem som en viktig del av kulturarvet. Många duktiga svenska båtbyggare emigrerar till Norge för att det är där arbetstillfällena finns.
Med samma system i Sverige skulle alltså inte Unn ligga och damma i en lada utan hon skulle renoveras av Stellan. Kanske skulle han till och med kunna anställa ett par hjälpredor och det skulle skapas ett par arbetstillfällen. Istället för att kunnigt folk flyr landet.

Jag skulle vara med och betala via skattesedeln vilket skulle kännas mycket bra. (Enda problemet som jag kan se det är hur det ska gå med det Åländska rörmokeriet?)

Anonym sa...

Nu tycker jag att hr Stellan har gått lite väl nära gränsen.
Varför ska herrn straffa Tompa för sitt självförvållade nederlag??
Låt bli Tompas käk och stå för dina åsikter som en man alternativt gör en pudel, det skulle nog roa och glädja Tompa.

Tycker /C-G

Lester Boré sa...

Anonym.
Jag skulle definitivt inte vilja betala nåt dylikt via skattsedeln!
Vart går isåfall gränsen?
Till slut skulle du få pröjsa för att nån gammal VpK-kärring sitter och stickar exakta replikor av Edoff Anderssons s.k. "nasarvantar" bara för att nån jävla tomte har bestämt att det är en del av kulturarvet...

Att vissa yrken inte längre är levnadskraftiga på den plats där man bor är ju inget att göra åt, visserligen har du en poäng i att en del yrken/hantverk kan vara av intresse att bevara och bidrag kan då naturligtvis vara en uppmuntran till detta.

Du nämner Norge och båtbyggeri.
Jag har ju hört om människor som tvingas flytta till en stad bara för att få jobb. Ska vi inte sala till dom också isåfall...? Så att dom fortfarande kan jobba på Volvo lastvagnars hyttmontering, fast hemma i Dals-Långed.

Anonym sa...

Hej igen Lester,

"Anonym" här! Börjar väl dra ihop sig till att jag får skaffa ett riktigt konto eller nåt om jag ska hålla på och skriva hela tiden. Men i alla fall, som en fortsättning på träbåtsbidragsdiskussionen då;

Nu vet jag väldigt lite, ja rent av ingenting faktiskt om Edoff Andersson och hans vantar men du verkar ju av allt att döma vara en bildad man med stil och smak så jag får väl ta dig på ditt ord att det kan finnas någon slags anledning att tillverka replikor av dem.

Angående lastbilshyttarna så är jag mer skeptisk till om det är ett hantverk värt att bevara? Kan inte riktigt se varken att det är ett yrkeskunnande som riskerar att gå förlorat eller att det skulle kunna anses som en del av vårt kulturarv? Men här kan jag absolut ha fel.
Det har jag på daglig basis.

så här garvar man för övrigt om man rökt för många cigarrer http://youtu.be/9ruZr_9spTs

Stellan sa...

Anonym, inte behövs ett konto. Skriv bara under med ett namn, ditt eget eller påhittat. På så sätt blir det lite enklare att "lära känna varandra" här.

Jag följer med glädje debatten, när jag sitter här i en källare i Mariehamn och bajsar!

Unn, ja... Det var just snyggt att hon skulle föras på tal. Jag har ju gått i självterapi av den hårdare sorten för att komma över henne.
Ibland hör jag hur hon ropar på mig, men det är faktiskt ekonomiskt orimligt för mig att rädda henne. Även Wiking XI ropar, men där är det arbetsinsatsen som helt enkelt är för stor(större än Unn).
Åh, dessa demoner...