måndag 24 november 2014

Brev till Fristads

Hej,
Jag har sedan tolvårsåldern, då jag fick mitt första blåställ av rörfirman som jag sommarjobbade på, varit en trogen Fristads-kund.
Enligt mitt sett att se på saken, så har riktiga arbetare Fristads-töjj, och inget annat!

Glättiga reklamsnuttar på televisionen med så kallade "hunkar" som struttar runt och ser tuffa ut, med budskapet om kläder för "riktiga hantverkare" lämnar mig kort sagt oberörd, då sagda hunkar har varit ekiperade i plagiat (sannolikt tillverkade i fjärran östern under förtryckande förhållanden).

Jag torde på flera sätt än min trohet till fabrikatet, vara något av den perfekta kunden, då jag sliter ut hängselbyxor i en sällan skådad takt.
Utöver min förmåga att likt en målsökande robot, dras till allehanda utstickande föremål, och således fastna med byxorna i dessa med följden att dom givetvis går sönder, så har jag en rent kuslig förmåga att med varma föremål bränna sönder plaggen som skyler mitt späda lekamen. Ibland till och med med brand i textiler som följd.
Det skall dock inte i detta hänseende råda någon som helst tvivel över eran produkts kvalitet, utan dessa tillbud skall helt tillskrivas min brist på att föra mig på ett riktigt sett. Det är min fulla övertygelse att andra fabrikat hade havererat, betydligt snabbare än Fristads i mina händer.

Idag var det en stor dag på arbetet, då jag stolt som en tupp lämnade yrkesbutiken med inte mindre än två par nyinköpta hängselbyxor.

Väl hemma påkallades familjens uppmärksamhet, då far i huset skulle flytta över alla verktyg till ett av de tvenne nya töjjen. 
Men där tar plötsligt idyllen ett abrupt slut!
Mitt yngsta barn bevittnar storögt hur hennes far inte lyckas få dit någon av knivslidorna på därför avsedd plats vid bröstfickorna, och hon ser förfärat på när hans humör sviker och svetten bryter ut i hans panna.
Remmarna som ska hålla knivslidorna på plats har plötsligt fått ett alldeles för snålt tilltaget mått och rymmer således inte längre Morakniven!
Min hustru fick barskt påminna mig om att vårda mitt språk i barnens sällskap, och jag var tvungen att konsumera mer än halva kartan av mina kvälls-Valium. 

Jag svalde förtretet över att jag mitt under mitt yrkesverksamma liv, var tvungen att bryta en vana för en stund och flytta kniven till därför avsedd plats på högerbenet istället. Då alla riktiga hantverkare har tvenne knivar på arbetskläderna (en slö, för att grada metall och en vass för uppgifter av delikatare art), så fick jag stoppa den andra i fickan som egentligen är avsedd för tumstock och hajnyckel. Någon hajnyckel fick jag inte med mig av förklarliga skäl.

När jag sätter mig på knä för att arbeta hoppar knivslidan bort, och mitt tålamod frestas mycket hårt av denna prövning. Flera försök görs, innan jag konstaterar att ni även bytt knappar till en modell med mindre diameter i  knappens midja, så att knivarna inte längre hålls på plats.

Då Morakniven är en ikon, likt Fristads, och dessutom det enda fabrikat som säljs i yrkesbutiker, så måste jag konstatera följande:
Att göra om en perfekt och fulländad produkt som Fristads-töjjet var, till att inte längre passa ihop med en Morakniv, måste vara fullt jämförbart med en tillverkare av ficklampsbatterier som bestämmer sig för att börja tillverka batterier med ett mått som inte längre passar i ficklampor.

Jag ber om ursäkt för att min ton kan låta upprörd, och det är för mig ett icke önskvärt resultat av min oförmåga att uttrycka mig i skrift, jag har som ni säkert redan listat ut, enbart en misslyckad grundskoleutbildning att luta mig på rent verbalt.

Jag ser dock fram emot ett svar, och en lösning på problemet, då jag näppeligen kan arbeta utan knivar resten av mitt liv. 
Jag kan inte säga att jag tycker att ni gjorde ett riktigt beslut då ni ändrade byxorna, men förutsätter att ni tänkte skicka med speciella knivslidor som passar såväl dom nya töjjen, som Mora kniven, men dessa kände inte kvinnan i butiken till. 
Kanske har dom bara kommit bort med posten?

Med vänlig hälsning
Stellan Egeland

14 kommentarer:

Lester Boré sa...

Mycket bra.

Lester Boré sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
hauge sa...

Finns väl inte en sömmerska kvar i Borås med omnejd??
Du får nog klaga på nått annat språk...
F.ö så kan jag rekommendera ett besök på textilmuseet i Borås. Massor med fräna väv/skick/etc maskiner med miljoner små rörliga delar.

Anonym sa...

Tog oxå ut nya förra veckan och dom hade tilläggsnamn "Kansas" dock passade kniven fint i bröstfickan, misstänker att du oxå har den "fina" kniven där? Snusdosan har sin plats i vänster bröstficka och rensnålar, luftnycklar i höger.

Tur ja tog ut två par som håller måttet så ja klarar vintern efter det så antar ja att du styrt upp detta!

//Philip

Göran sa...

Inget är som det varit och det hörs på namnet FRISTADS/KANSAS. Kansas är ett danskt märke som Fristads gått ihop med. Det kanske är ett par Kansasbyxor du fått och då är säkert hällan på bröstfickan och knappen på benet enligt dansk standard och för en dansk kniv. Vafan här måste EU göra en insatts så att ALLA byxor i hela EU får standardiserade verktygshållare.

Anonym sa...

Haschandes wienerbrödsfetton i förkorta manchesterbyxor, ska dom kunna göra arbetskläder? Sänk bron innan dom lägger sig i fler prylar!
/B

Drusse sa...

Hmm, jag vet någon som gjorde sig lustig över mina hängseltöj när vi jobbade tillsammans... Sedan när började du använda töj av denna modell, ingick det när du blev träslöjdare? I övrigt tycker jag ditt brev var (som vanligt) briljant!

Stellan sa...

Drusse, jag ber om ursäkt! Jag hade en period i mitt liv då jag försökte se ut som en tuff hojbyggare... Jag var vilsen, och vet bättre nu.

Fixarerik sa...

Förstår till fullo din frustration, man kan inte bli annat än uppgiven....
Pga fristads "garanti" på samtliga sömmar kontaktade jag firman för ca tio år sedan då sömmen i grenen på byxorna falerat.
Istället för att jag fick plocka ut ett par nya byxor tvingades jag skicka ner byxorna för inspektion. Fick senare tillbaka SAMMA byxor efter att nån receptionist tvingats sicksacka hela grenen...

Har sedan dess Blåkläder.

Björn sa...

Jag kan ju förstå din önskan att ha hängselbyxor, då du som fanbärare av ett yrkesskrå som merparten av dagen står med ändalykte i vädret inte vill blotta för mycket av den bakre delarna för kunder och kollegor...
Dock ser jag möjligheten att påverka Fristads numera danska ägare som oöverstigligt, kanske kan du få Morakniven att ändra sig istället...

Anonym sa...

Morakniven är i alla fall svensk fortfarande, men det finns kopior. Lindbloms heter en misstänkt asiatisk variant för en tia på Jula. Jag är spendersam och lägger utan vidare ytterligare ett par tior för en äkta Mora. Kostnaden understiger ändå en dagens rätt.

JohanB

82x112 sa...

Ett ord i rättan tid. Förstår till fullo din irritation.
Vill däremot invända mot Fix-E att jag själv blir glad varje gång någon försöker laga något istället för att bara slänga och plocka fram ett nytt ex.
Att man tycker det är värt att laga den felaktiga sömmen betyder ju att de litar på att resten av byxan håller god kvalitet och är värd att laga.

Stellan sa...

82X112,5 Det ligger något i det!

Fristads har inte svarat på mitt mail ännu...

Mr X3 sa...

Hm..Fristads är alltså danskt nu.
- Stellan, du har inte noterat någon ny lite större ficka som tillkommit istället för den du upprörs över? Det skulle isåfall kunna vara en ny ficka att ha pilsnern i! ..och det är väl inte helt fel..