fredag 18 september 2015

Sälbössa

I afton har vi besökt Eckerö:s Jakt och Fiske museum.
Dit lär jag gå fler gånger, det fanns många fina grejer från förr i tiden.
Som den här sälbössan på elva kilo, med kaliber som en gosspitt. Byggd på Sottunga.
Men kan någon svara på varför kolven har en så konstig utformning?

Med den kalibern lär den ju sparka en del, trots elva kilos matchvikt, så då tycker ju en obildad tölp att den borde vara bättre utformad mot axeln.
Men jag är säker på att det finns en förklaring, för var den nån gång människan hade koll på läget, så var det ju förr.

8 kommentarer:

Kotten sa...

Ifall den obildade tölpen hade legat raklång på isen hade han insett att ha stöd mot axel, med den kalibern, var ren dumhet och dessutom hiskeligt opraktiskt. Museet borde ha instruerat om hur det gick till "förr i världen". http://www2.sls.fi/bilder/arkiv_fka/sls719-20.jpg

Acke sa...

En teori kan ju vara att det var bättre om bössan gled upp lite på axeln istället för att trycka axeln ur led. Hur stor kan kalibern vara om man inte uttrycker den i engelska mått, vilka jag lyckligtvis är ovetande om.
Fast å andra sidan tog man ju upp rekylen från 20mm pansarvärnsgeväret på axeln, tydligen med tämligen god överlevnadschans. Men där går nog gränsen för människokroppen som rekylhäminrättning.

Dasen sa...

Formen lämpar sig säkert väl till att drämma till de små liven över huvudet med. Varför offra kulor och krut på småttingar som man kan knacka ihjäl istället?

Stellan sa...

Aha, jag visste väl att det fanns en förklaring.
kalibern såg ut att vara runt 15mm.

Preben sa...

Den kanske är tänkt användas som amerikanska rednecks stående i en eka och drar upp levande 3 meters alligatorer i ett snöre.

Magnus W sa...

Måhända ska bössan kunna tjäna som träben i den händelse att man någon gång tagit fel på säl och valross och sedan till råga på allt missat.

grogg sa...

Armas Tolsa, villagrannen eller sommarstugegrannen som det heter i Sverige var var fiskare och säljägare, bland annat. Tuff gubbe, flykting från en av öarna som "tillföll" Sovjetunionen.

Här på sidan 114 finns en kort sammanfattning av ett av hans säljägarävenntyr.
Har försökt hitta dokumentären om säljägarna i Bottenviken, där han var med, men inte hittat ännu.

Är intresset stort, besök arktiska museet Nanoq utanför Jakobstad och träffa Pentti, en äkta polarfarare. Kan ha tips ifall du skall norröver med Wiking XI. Läsvärt är även var Christer Boucht's bok : Grönland tvärs, om den första finländska grönlandsexpeditionen.

Anonym sa...

Intressant att läsa om säljägarna förr.
Inte för att jag har läst allt ännu, men jag skall absolut återkomma till den där boken, och läsa mer.
Det måste ha varit otroligt tufft ibland, långt ute på dom kalla blåsiga isarna.
Nu fick man ju också svar på varför man klubbar ihjäl sälarna, vilket är rätt självklart när man vet anledningen.

Mvh Skogåsbon