måndag 13 mars 2017

Handjobb

Först tyckte jag att det var tufft med handsmidda vevstakar med glödskal. Men när man ser kvalitén på smidet med mycket väl utförda sprickanvisningar så blir man väldigt fundersam...
Jag har ju oerhört höga tankar om forna tiders yrkesmän, men det här ser ju ut som skit det.

Om jag ska åka till ishavet med Wiking XI så blir det ett par billetstakar i blocket.
Nog för att dessa stakar smiddes 1911 och var i bruk i drygt femtio år utan att paja men inte törs jag lita på nåt sånt där när stormen river havet.

Någon som vet vad det kallas när det blir en sån där "spricka" i smidet. Det är ju material som klappats ihop utan att sammanfogas med varandra.

9 kommentarer:

Lester Boré sa...

Det kan vara en så kallad "torrspricka". - Smörj staken med spensalva, Helosan eller dylikt, och kolla om det blir bättre.

Anders sa...

Om du ska, som det va tänkt varva "flööf flööf flööf" och inte piska upp stackarn i 6000 varv så kommer nog den hålla ca 100 år till....

Anonym sa...

Åka till Ishavet i fyra knop i en träbåt........

Det är nog roligare att klippa sönder framtänderna med sidavbitare.

/Johnny Boy

MickeKummelnäs sa...

Är det ordet "vällning" du söker? För det ser ju ut som det blivit fel vid just vällningen av godset.

Stellan sa...

Vällning, det lät intressant.
Nu ska det googlas!

Björn sa...

Har man skarvat längden eller är det olika stålkvaliteter?
Är det olika stålkvaliteter är det ju damaskus smide i vevstakarna.
Då kan du ju polera och etsa dessa så att du kan framhäva mönstervällningen, det vore att ta putsande till en ny nivå...

Stellan sa...

Björn, jag vet inte, men jag tror inte att det är skarvat. Motorn är förvisso en "oddy", dvs, byggd i ett eller ett par exemplar. Modellen fanns aldrig i några kataloger eller prislistor.

Damaskus är ju jävligt coolt.

Anonym sa...

Det ser ut som en martensithärdat stycke där järnet inte varit homogen. Har möjligtvis uppstått vid anlöpning efter härdning och då har det blivit kvar rester (fickor) av martensit i ytan. Martensit (kol och ferrit)är hårt och sprött.

Vellning är som forna tiders svets. Man smider samman järnstycken vid hög temperatur. Ett bra exempel på vellning är Skeppsholmsbron i Stockholm.

Det finns också en gamal journalfilm med Maritin Ljung när han och en gammal kompis veller en dragstång till en järnvägsväxel i SJ:s smidesverkstad i Notviken.

Sam B sa...

Vellning eller Vällning är ju språkligt samma ord som engelskans Welding och då blir det ju liasom självförklarande...

Att Välla har jag provat på själv. Det går till så att man glödgar bitarna i eldstaden, lägger på lite sand mellan bitarna som fluss och sedan "bankar på" -I grova drag alltså.

Farsgubben som hade en riktig smed till far i sin tur (Farfar) har uppfostrat mig med skitiga händer, men jag har väl inte riktigt så mycket skit under naglarna som min härkomst skulle kunna indikera... Lite smått och gott har väl ändå fastnat.